Så trött på livet som jag är nu har jag inte varit på ett bra tag. Sjukt skoltrött, trött på allt och alla, känner inte motivation i ridningen som jag brukar, ont i kroppen. Kan skriva en hel lista. Vissa privata. Har hållt mig borta nu ett litet tag från blogginläggen för jag har kännt att det verkligen inte kommer bli kul att läsa för er. Mitt humör är lågt och jag är trött. Kortaste stubinen och inget tålamod. Varför? Är jag aldrig sån här ju. Tror dom flesta orsakerna är att jag var extremt skoltrött, trött på vissa människor, och sen hände det där i Laholm, på tävlingen. Där sprängdes bomben tror jag. Orkade helt enkelt inte med allt. Låter sjukt mesigt när jag skriver det så här, jag vet, men såna här grejer är svåra att förklara när man inte kan dela med sig av alla detaljer som är dom som betyder mycket. 

 

Nu när jag rider prinsen så kan jag bli så himla arg när han inte förstår. På mig själv! Tyå på hoppträningen igår så sa min tränare faktiskt till mig att jag inte ska bli så himla arg. Då insåg jag vad jag gjorde. 

Jag vet inte vad det är med mig? Bara en period?

 

Ska tillbringa helgen med att slappna av. Imorgon kväll så ska jag och min älskade syster gå på bio. Systrar är alltid så bra att ha. Bara slappna av denna helgen. Inga kompisar, inga fester, bara vila. Min nacke och huvud blir bara sämre med stress och dåligt humör. Så känns det i alla fall.

 

Jag vill få tillbaka min motivation i ridningen och i skolan. I allt helt enkelt. Gå från alla lektioner och känna "wow, denna lektionen lärde jag mig mycket på" eller skritta av på hästen med känslan av att båda två gjorde sitt allra bästa. Vill verkligen försöka och kämpa nu. 

Detta kommer på dirren från hjärtat och jag ville att ni ska få veta en del av anledningen till ingen bloggning.

 

Finaste ängeln