Hasse
Nu när jag inte skriver så mycket om Hasse längre betyder det inte att vi glömt av honom. Tvärtom.. Tänker på honom varje dag. Visst, jag har vant mig nu att han går där ute på sin lösdrift men det är ändå tufft att bara släppa allt. Allt vi byggt upp, alla grejer vi kämpat med. Allt är bortblåst. Det är fortfarande jättetufft för mig.
Just nu lägger vi fokus på att han ska friskna till och må bra! Det är förstås huvudsaken. Han har sina hästkompisar och fri tillgång till mat, sovplats i mjukaste halmen och stora hagar hela tiden! Han mår bra !
Framtiden är fortfarande oklar. Kommer han kunnas ridas så smått i framtiden eller inte? Ingen vet än. Allt vi vet nu är att han aldrig får tävla igen, vilket triangelmärkning innebär.
Ridbar eller inte, kommer aldrig släppa honom, min älskade ponny.
